torsdag, november 18, 2010

Drängen

I dag är det sexton år sedan jag genom smärta och med hjälp av ryggbedövning fick uppleva det mest fantastiska i hela världen, att bli mamma! Nio månaders väntan och längtan var äntligen slut och jag fick titta mitt fina barn i ögonen för första gången. Det är stort.



Många gravid kvinnor (och andra icke gravida både kvinnor och män) brukar säga att "det där är en pojkmage" eller "det där ser precis ut som en flickmage". Sorry, men jag köper inte det. Förutom en liten detalj så ser ju faktiskt alla nyfödda barn likadana ut, alltså två ben, två armar, ett huvud och en liten bål däremellan. De flesta är hyfsat lika stora och tunga. Så det där med att läsa av magen...nä jag tror bara inte på det.



I slutet av graviditeten drömde jag mycket konstiga drömmar om mitt lilla barn. Ibland var det en pojke, ibland var det en flicka. Ibland ville jag ha en pojke, ibland ville jag ha en flicka men helt ärligt så spelade det egentligen ingen som helst roll. Barnet jag bar var så oerhört efterlängtat!



Förlossningen var lång, svår och utdragen men jag kände mig ändå lugn. Särskilt när den gamle danske förlossningsläkaren kom in i salen och tog över. Han försökte att plocka ut det lilla barnet med sugklocka men tack vare sonens kalufs så fick klockan inget fäste.



Sen sa den gamle dansken att han skulle prova med tången och det gjorde susen. Ut kom gossebarnet och han lades upp på min ömma mage. Med rumpan först. Då stod det ju klart att det blev just en pojke och som för att påpeka det uppenbara sa den danske:


- Det blev en dräng! (på djupaste danska)


Jag minns precis den känslan när jag konstaterade att det var en pojke som hade vuxit inuti mig. "Det var klart att det var en pojke. Kunde inte ha varit något annat."



Så har alltså den lille drängen fyllt sexton år. Ojoj, vad tiden går fort...

Jag måste bara lägga upp en video med en låt som jag älskar, från ett album som jag minns så väl från min egen barndom:



2 kommentarer:

Newyorkmamman sa...

Vad fint! Jag sitter här och gråter för jag blir så rörd. Min son/dräng tittar undrande på mig. Jättefint skrivet. Du verkar ha en väldigt fin son, och jag tror att du är en toppenmamma med mycket tålamod. Kram och grattis, i efterskott.

camillos sa...

Tack!